Anpassad sökning

fredag, december 24, 2010

2008 Seghesio Family Vineyards Zinfandel Sonoma County

2008 Seghesio Family Vineyards Zinfandel Sonoma County

Jag befinner mig i Skåne för att fira jul och framför allt för att äta julmat. Farsan håller på att stycka hjort i källaren och jag lägger beslag på en filé som får lite färg i stekpannan och som vi sedan äter med rödvinsreduktion, grönsaker och rösti. Till detta blir det trevliga Seghesio Sonoma Zinfandel som nu har nått till årgång 2008 på Sb.

Seghesios bas-zin håller alltid hög klass men 2008:an tillhör knappast de allra bästa årgångarna. I doften finns det massor av frukt. Plommon - både färska och torkade, björnbär, körsbär och röda solmogna jordgubbar.

Smaken är likaså den mycket fruktig och aningen syltig, dock utan att det blir kladdigt. Aningen krydda återfinns också, något jag saknade i doften.

2008:an är ett bra vin men som sagt, kanske utan den spets som återfinns i riktigt bra årgångar.

Svensson har också smakat.

Efter att ha läst Mikael Ekbergs (Smakabra) inlägg om 2007 Gallo Cabernet Sauvignon Sonoma County inhandlar jag en flaska för att provsmaka och för att ha till såsen. Vinet som kostar 99 kr på Sb är en blandning med 81% Cabernet Sauvignon och 19% Merlot. Mikael frågade i sin blogg när det senast dracks någon Gallo. Jag har ingen aning mer än att det var så länge sedan att jag glömt det.

På inrådan av Mikael luftar jag vinet en hel dag och det är inget oävet försök Gallo har gjort men helt övertygad blir jag dock inte. Kanske kan vinet fungera bättre om det får ligga i några år i källaren men i dag smakar det alltför mycket grön paprika och stjälkar
för att det ska vara riktigt intressant för mig.

söndag, december 19, 2010

2009 Gold Crown Wine Company Viognier Brookhaven Lighthouse


Jag har under en tid haft funderingar på att börja experimentera lite med indisk matlagning som jag inte blivit imponerad av vid mina besök på enkla indiska restauranger i framför allt Stockholm och Köpenhamn. Men givetvis har jag förstått att det måste finnas nästan oändligt mycket mer än de oljiga grytor med tomatsås, sönderkokt kött, spenat och potatis som jag förknippar med Indien.

När jag nästan samtidigt lyssnar på när de indiska kockarna Naem Chitaars och Nitin Dhuris lagar mat i Sveriges Radios Meny och Jen önskar indiskt "men är för trött för att gå ut", bestämmer jag mig för att snarast prova ett av recepten från Meny.

Det blir kyckling med lavendel och på Regeringsgatan spontanhandlar jag en amerikansk Viognier med lite restsötma som jag tror ska passa fint till den spännande smaksättningen på kycklingen.

Brookhaven Lighthouse tillverkas enligt etiketten av något som heter Gold Crown Wine Company i Lodi, Kalifornien. Konstigt nog hittar jag inte någon hemsida till företaget.

Vinet smakar dock helt OK och fungerar bra till maten även om det inte hade varit helt fel med lite mer sötma för att dämpa hettan från framför allt det kryddstarka riset. Till kycklingen passar det dock helt förträffligt och de parfymerade tonerna samspelar fint med lavendeln.

Vinets doft kan enklast beskrivas som tutti frutti och fruktsoda men här finns också melon, tropiska frukter, clementin och skumgodis. Närmast tänker vi på de där rosafärgade skumtomtarna.

I munnen är vinet ganska oljigt och här finns gott om tropisk frukt med en aning fadd smak som dock hjälps upp av fräsch clementin och färsk aprikos. Det finns en parfymerad ton som blir alltför dominerande när temperaturen i glaset stiger.

Ett trevligt vin till mat med aningen krydda och förmodligen perfekt när solen gassar. Se bara till så att Brookhaven Viognier Lighthouse är ordentligt kylt. För undefär samma pris får du annars både Gnarly Head eller McManis som båda är bättre.


Lavendelkyckling

2 pers

2 kycklingfiléer
100 g grekisk yoghurt
2 msk riven ingefära
4 vitlöksklyftor
½ tsk torkad chili
1 tsk Garam Masala
2 msk honung
1 tsk citronsaft
1 tsk rosepepparkorn, mortlade
2 tsk torkad lavendel
salt

Blanda samman yoghurt, vitlök, ingefära, torkade kryddor, citron och honung. Dela varje kycklingfilé i tre delar i lägg dessa i youghurtsmeten. Låt stå i ca 1 timme. Stek därefter i ugn 150° i 20 minuter.

Receptet från Sveriges Radios Meny.



Lavendelkyckling med stekt ris, tomat/senapschutney
och mango chutney.

2008 Bodegas Roda Sela


1980 kom Mario Rotllant och Carmen Daurella till Rioja och startade Bodegas Roda. Deras moderna tolkning av hur ett Riojavin ska smaka har gjort succé och vinerna Roda, Roda 1 och Cirsion får ofta bra omdöme i internationell vinpress. De tre vinerna görs på druvor från rankor som är minst 35 år gamla och som alltså redan fanns på plats när Mario och Carmen köpte egendomen. 

Paret planterade också nya rankor och druvorna från dessa unga plantor har sålts vidare men från och med årgång 2008 gör Roda ett eget vin från vissa av skiftena i de "nya" vingårdarna. Detta nya vin som döpts till Sela finns i beställningssortimentet och kostar 199 kr.

Vi provar Sela till fläskfilé med getost, potatismos och en körsbärssås. Jag vet att det inte är riktigt PK att köpa färska körsbär i december men kunde inte hålla mig och lovar att förutom citrusfrukter, bara äta svenska rotfrukter ända fram till jul.

Bodegas Roda Sela är en blandning med 96% Tempranillo och 4% Graciano. Jag har inte hittat några uppgifter om tillverkning och fatlagring (eller om någonting alls!), varken på Rodas hemsida eller på importörens

Att vinet fått en rejäl dos ek råder det dock inte någon tvekan om efter att vi tagit oss en första sniff. Här finns rök, lite vanilj och dessutom en svag ton av stearin, något jag aldrig tidigare hittat i något vin. Men framför allt är det frukt det handlar om när man luktar på Sela. Här finns torkade aprikoser, jordgubbar och mörka körsbär och en jordig ton som svävar över alltsammans.
Smaken är också den fruktig och livlig med körsbär och hallon tillsammans med ek och peppar. Alkoholhalten på 14% slår igenom något men aldrig så det stör.

Sammantaget ett habilt vin som motsvarar förväntningarna men som inte överraskar. Vi kommer dock med stor säkerhet att återkomma till Sela i framtiden.


Fläskfilé med chevre

2 pers

1 fläskfile, mittenbiten
100 g getost
chiliolja
1 citron, zest
salt
peppar
olivolja

Skär ett snitt längst med fläskfilén men lämna ca 1 cm så att filen håller ihop. Vik ut filén och lägg plastfolie ovanpå. Platta ut filén med hjälp av till exempel en brödkavel. Inte för mycket dock. Ringla lite chiliolja på köttet. Lägg smulad getost och zest från 1 citron på filén. Slta och peppra. Rulla ihop filén och krut ihop med ett steksnöre. Stek i olja tills köttet får fin färg runtom. Kör färdigt i urg 175° i ca 20 minuter.


Rödvinssås med körsbär

2 pers

1 - 2 dl färska körsbär
1,5 dl rödvin
1 msk balsamvinäger
salt 
peppar
socker

Plocka bort stjälkar och kärnor ur körsbären. Koka ihop vin, vinäger och hälften av körsbären. Koka ner till ca 1 dl återstår. Tillsätt resten av körsbären och koka i ytterligare någon minut. Smaka av med salt, peppar och socker.
Fläskfilé med chevre, potatismos och rödvinssås med körsbär.

söndag, december 12, 2010

2007 Walter Hansel Winery Pinot Noir The North Slope Vineyard


Hansels viner gör ofta succé hemma hos oss och det gjorde även denna Pinot från 2007. Vinet har fått goda omdömen både från Robert Parker och Frankofilen och det kom 360 buteljer till vinkällarbutikerna i månadsskiftet och en del flaskor finns fortfarande kvar. Walter Hansel Winery gör varje år ungefär 5000 lådor Pinot Noir.

Vinet har en röd doft med körsbär, nypon och lingon. Det finns en bonnig, lite grov ton tillsammans med gummi, örter och trä.

Smaken innehåller jordgubbe och hallon, både röda och svarta vinbär tillsammans med kryddor. 14,5 % alkohol är stiligt integrerade. Vi njuter i fulla drag!

Vi dricker denna Pinot till laxfiléer som bakats i paket med mozzarella, grillad paprika, oliver och soltorkade tomater. Fungerade förträffligt!


Lax i papper med mozzarella

2 pers

2 portionsbitar laxfilé a 150-200 g
2 skivor mozzarella
1/2 grillad paprika, strimlad
8 svarta oliver utan kärna, strimlade
4 soltorkade tomater, strimlade
salt
svartpeppar
ev. en nypa peperoncino

Salta och peppra fisken. Placera laxbitarna i bakplåtspapper och lägg på mozzarellaskivor, paprika, oliver och tomat. Strö eventuellt över peperincino. Baka i ugn 200° i 15 minuter.
Lax i papper med mozzarella, oliver, soltorkad tomat och paprika.
Serveras med persiljestekt potatis, grillad fänkål och citron.

lördag, december 11, 2010

2002 Dominus Estate

2002 Dominus Estate

Det har varit en traumatisk vinvecka. Natten mellan söndag och måndag hade vi ett inbrott och största delen av min vinsamling försvann. Eftersom den inte var speciellt stor kommer det nog att sluta svida snart men förlusten av mina Sine Qua Non, flera årgångar av Monte Bello (och en del annat från Ridge), några Bond, Diamond Creek, Forman, Far Niente, Stags Leap Wine Cellars, Brewer Clifton, med mera och Riesling från bland annat Willi Shaefer känns tung just nu...

Allra värst är dock förlusten av några flaskor från spännande Blackbird Vineyards i Oak Knoll, Napa Valley. Jen och jag provade oss igenom Blackbirds portfölj under vår Kalifornien-tripp för några år sedan och tog med oss några flaskor hem till Stockholm av de vi tyckte var bäst.

Det försvann också några Dominus men 2002:an hade tjuvarna missat. Istället drack vi en sådan i går till varsin biff från Nebraska som legat i Worcestershire-marinad, råstekt potatis, palsternacka och en cognac-sås. Mycket gott!

Dominus 2002 doftar ceder, eukalyptus, tobak, mjölkchoklad, kaffe och vanilj. Här finns gott om blåbär, tranbär och vinbär och doften känns ganska intensiv och extraherad.

Det finns fortfarande ganska gott om tanniner i Dominus 2002 och vinet hade helt klart klarat flera år till i ryggläge. Vi hittar vinbär, körsbär, fat och lakrits i smaken. Av de 14 procenten alkohol märks absolut ingenting och eftersmaken är härligt lång.

Frankofilen och Mina Vinare har också provat.


Worcestershire-marinad

1/2 dl  Worcestershire-sauce
1/2 dl olivolja
3 vitlöksklyftor, skivade
1 tsk paprikapulver
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar

Blanda allt och lägg i plastpåse tillsammans med köttet.

söndag, december 05, 2010

1997 Glaetzer Shiraz The Bishop

1997 Glaetzer Shiraz The Bishop

Förra helgen var Jen och jag och besökte våra vänner, aussie-fantasterna Ola och Ali i Bryssel. Förutom att bli bjudna på mycket god mat och strålande vin från bland annat Grant Burge och Two Hands fick vi också Glaetzers The Bishop från 1997 med oss hem i present och vi kunde inte hålla fingrarna borta längre än tills i går.


Glaezer wines startades 1995 av Ben och Judith Glaetzer och namnet Bishop är Judiths flicknamn. Till årgång 2006 ändrades etiketten och pryds i dag av en venussymbol.

Vinet har en underbar, intensiv, mogen och lite bränd doft med körsbär, björnbär och en artificiell plommonton. Vi kan inte komma på vilket godis eller läsk som kommer närmast. Vidare finns här kokos, choklad och lakrits tillsammans med eukalyptus och något som närmast för mina tankar till slipdamm från glasfiber.
Hur jag nu kom fram till det?

Smaken är mjuk och saftig med röda plommon  och en rejäl dos fat. Ska vi vara petiga kunde eftersmaken möjligtvis varit lite längre men allt som allt ett fantastiskt vin! Då vi sällan har uthållighet att låta våra viner ligga så länge var det en stor upplevelse att dricka 1997 The Bishop och det har vi Ola och Ali att tacka för. Hoppas vi ses snart och om inte förr så i augusti i Toscana!

Kycklingpizza med pinjenötter, ruccola och avokado.
Som många gånger förut när vi har extraspännande viner i glasen blir det pizza att äta. Denna gång en kycklingvariant med bland annat pinjenötter, ruccola och avokado.

lördag, december 04, 2010

2008 Au Bon Climat Pinot Noir Santa Barbara County


Från Jim Clendenen och hans Au Bon Climat, strax utanför Santa Maria i Kalifornien kommer denna bas Pinot Noir som inte riktigt lyckas charma mig eller Jen.

Au Bon Climat importeras av Muram International och den 1 december släpptes, förutom denna Pinot Noir för 249 kr också en Chardonnay för 229 kr. Dessutom finns det ett antal vingårdsbetecknade och dyrare viner från Au Bon Climat i beställningssortimentet.

Au Bon Climat Pinot Noir Santa Barbara County har en mycket tilltalande, rosblommig doft med körsbär och hallon och krydda i form av gröna örter och svartpeppar. Dessutom aningen rök och trä.

Det är när vinet hamnar i munnen som vi tycker att det uppstår vissa problem. Det är saftigt och läskande med jordgubbe och vinbärspastiller men med bitterhet i mitten och ett ganska glest slut.

Jag önskar jag kunde skylla på att det var maten som ställde till det för vinet eftersom jag gillar Au Bon Climat men problemen fanns redan innan och kvarstod efteråt.

Kyckling asado med rött ris, majs och romansallad.
Chicken asado betyder helt enkelt grillad kyckling (alternativt ugnsbakad eller stekt, jag vill inte ha någon spansktalande som hoppar på mig...) och i vårt fall också marinerad i lime- och apelsinjos med diverse kryddor. Gott blir det men kanske inte det som passar allra bäst till P.N.

Kyckling asado

4 pers

1 kyckling
1 msk olivolja
8 klyftor vitlök, finhackade
1 gul lök, hackad
2 tsk salt
2 tsk svartpeppar
2 tsk spiskummin
1 msk oregano
1/2 dl limejos
1/2 dl apelsinjos

Klyv kycklingen i två delar. Blanda olivolja, vitlök, lök, salt och kryddor med josen. Marinera kycklingen i någon timme i blandningen. Stek under folie i ugn 200° i ca 1, 5 h och därefter utan folie i 10 min.

söndag, november 21, 2010

2005 Paul Hobbs Cabernet Sauvignon Napa Valley

2005 Paul Hobbs Cabernet Sauvignon Napa Valley

Napa-power-vin som vissa gillar och andra inte alls. Jag och Jen tillhör de förstnämnda men Gary Vaynerchuk sågar i en blindtest denna Cab från Paul Hobbs som har ett förflutet som vinmakare på både Opus One och Simi. Sitt eget Paul Hobbs Winery grundades 1991 och producerar vin på Syrah, Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Merlot och Chardonnay. Förutom sitt eget vineri hinner Paul Hobbs med att vara konsulterande vinmakare åt flera firmor i USA, Chile, Argentina och Ungern.

2005 Paul Hobbs Cabernet Sauvignon Napa Valley har hög alkoholhalt (14,9%) och är ganska hårt extraherat. Vinet har legat 10 månader på franska ekfat där 69% var nya.

Vinet har en syltig och saftig doft med svarta vinbär och körsbär. Här finns en del vanilj från faten liksom tobak, ceder och en svag ton av gummi och salt buljong.

I munnen är vinet intesivt och har en ganska svartvinbärs-saftliknande smak med massor av vanilj och fat. Bra längd i eftersmaken och en del tuggiga tanniner.
Paul Hobbs gör viner som är over the top, hedonistiska, galna och alldeles underbara. 2005 Cabernet Sauvignon är inget undantag.

Vi dricker vinet till spareribs som förkokats och sedan bränns av i ugn. Till detta en coleslaw med kummin, bbq-sås med jordnötssmör och aprikos (en aningen hetare variant än den som finns i receptlistan)  och kokta majskolvar.




Till sist lite om ett helt annat vin som vi druckit vid några tillfällen och gillat. När jag i fredags tänkte ta lite noteringar  flaskan tyvärr korkskadad men eftersom etiketten av Klara Bratt är så läcker vill jag gärna att de som inte tidigare sett den ska få en chans. 


Det handlar om The Pump House Gang. Vin nummer två från restaurang Pontus! som precis som Pussy, King of the Pirates gjorts i samarbete med Xavier Vignon. The Pump House Gang är gjort på 100% Chardonnay och 500 buteljer släpptes i maj.


Tapeten på Pontus!
Namnet kommer från en essäsamling av Tom Wolfe och finns naturligtvis också den på restaurangens fototapet. Pontus Edition No.3 finns förresten just nu i beställningssortimentet. Denna gång är vinet ett samarbete med Poderi di Ghiacchioforte och resultatet har blivit en blend av Sangiovese och Carignan.

söndag, november 14, 2010

2005 Ridge Lytton Springs

2005 Ridge Lytton Springs

Ridge Vineyards startades på 1950-talet och 1972 kom den första Zinfandel-blenden från Lytton Springs. 2005 bestod vinet av 77% Zinfandel, 17% Petite Sirah och 6% Carignane. En del av Zinfandel-druvorna till Lytton Springs kommer från vingården Lytton East där rankorna är över 100 år gamla medan de i Lytton West som också ger frukt till detta vin, delvis planterades på 1950-talet och dels så sent som på 1990-talet.

Ridge importeras till Sverige av VinUnic och Zin-blandningarna Lytton Springs och Geyserville brukar hamna på Sb varje år. 1 november i år släpptes 2008:orna och priset ligger nu på 295 kr. Enligt mina anteckningar betalade jag 299 kr för 2005:orna för tre år sedan!

Lytton Springs från 2005 är ett mycket gott vin som frestar en att dricka det i stora klunkar. Syskonet Geyserville tycks ha fler anhängare i Sverige men Lytton Springs har alltid varit min favorit även om det mer är en känsla än något jag kan underbygga med förklaringar. Endast en gång har jag provat de två mot varandra och då var det just 2005:orna. Tyvärr har anteckningarna från den gången hamnat någonstans där jag inte hittar dem...

Den svagt rökiga doften innehåller rejält med blåbär men också diverse annan frukt som plommon, körsbär och björnbär. Här finns en ton av pajskal, vanilj, choklad och örtkryddor.

Vinet har ganska hög syra och i smaken finns körsbär, hallon och svarta vinbär tillsammans med choklad och örtkryddor. Det märks så klart att vinet legat på fat, 20% nya, 25% ett till två år gamla och 55% tre till fem år gamla amerikanska lufttorkade men allt är som vanligt i Paul Drapers viner, i perfekt balans.

Vi dricker Lytton Springs till fläskfilé lindad i serranoskinka, ugnsgrillade rotfrukter och en enkel roquefortsås.

fredag, november 12, 2010

2005 Domaine des Baumard Coteaux du Layon Cuvée Le Paon

2005 Domaine des Baumard Coteaux du Layon Cuvée Le Paon

Vi avslutar gåsamiddagen med skånsk äpplekaka och vaniljsås. Till detta en inte jättesöt Chenin Blanc från Anjou-Saumur i Loiredalen. Vi är lite tveksamma inför vinvalet. Ska sötman räck till? Det gör den men det är precis.

Vinets doft innehåller massor av härliga frukter som aprikos och gula plommon. I smaken hittar vi nektarin, gula plommon, persika och honung. Vi tog inga anteckningar när vi drack vinet utan dessa ofullständiga minnen är allt som finns kvar av ett alldeles fantastiskt vin.

2006 Cambria Pinot Noir Julia's Vineyard


Förra helgen, lite för tidigt alltså firade vi mårtensgås. Givetvis för att hedra biskop Martin av Tours. Läs Jan-Öjvind Swahns utförliga förklaring till mårtensfirandet på Populär Historias hemsida.

Vi inleder middagen med lite enkelt rosa bubbel och friterade pickles som jag gör på mina egna  ättiksgurkor som jag kryddat med bland annat olika sorters peppar, pepparrot och ingefära. Receptet på de friterade gurkorna kommer från min nya favoritblog Homesick Texan och finns också nedan.

Vi följer den enligt mig något sorgliga proceduren att strunta i svartsoppan. Istället blir det champinjonsoppa och till den dricker vi varsitt glas halvtorr Madeira från Henriques & Henriques. 

Precis som förra året äter vi inte en hel utan köper några bröst från Lulles i Söderhallarna. Till dessa blir det också precis som i fjol potatis som stekts i gåsfett, en granatäpplesås och brysselkålsblad med bacon. Vansinnigt gott tycker jag och pytt i pannan som Jen och jag gör på resterna är inte dum den heller.

Till dryck chansar jag på 2006 Cambria Pinot Noir Julia's Vineyard som släpptes 1 november (360 flaskor) och det finns fortfarande några kvar. Blev dock smått skräckslagen när jag några dagar senare läste Finare Vinares sågning. Vinet uppskattades av våra gäster och även om jag till viss del håller med Finare Vinare om problemen med balansen och mycket alkohol och syra i smaken tycker jag att vinet duger. Kanske berodde den uteblivna, befarade katastrofen på en nästan 3 timmar lång luftning?

Cambria Estate Winery i Santa Maria Valley AVA startades 1986 av advokaten Barbara Banke. Vinmakare på Cambria är Denise Shurtleff och man arbetar med Chardonnay, Pinot Noir, Viognier och Syrah.


2006 Cambria Pinot Noir Julia's Vineyard har en något jordig doft med jordgubbar, söta körsbär och flera andra sorters röda bär. Här finns choklad, fat och lite rök.


Körsbären återkommer i smaken men ny betydligt surare och kanske är det såsen som gör att jag också hittar granatäpple. Vidare finns här fatvanilj och någon krydda som jag tyvärr glömt att skriva namnet på - var det peppar eller kanel? Tyvärr är alkoholen (14%) inte bra integrerad. 


Friterade pickles

 2 dl skurna inlagda gurkor
1 dl vetemjöl
salt
svartpeppar
1 litet ägg
1/2 dl buttermilk
2 dl krossade Saltiner-kex
en nypa cajenn
1/2 tsk fryst (eller torkad) dill




Gör buttermilk genom att blanda 2 dl mjölk med 1 msk citronsaft. Låt stå i kyl någon timme. Vänd gurkskivorna i vetemjöl och doppa dem därefter i buttermilk och ägg som vispats samman och därefter i de krossade kexen som blandats med cajenn och dill. Fritera i olja, 175° i några minuter tills picklesskivorna fått vacker färg. Servera med en dressing gjord på resten av buttermilken och majonnäs med t ex limejos,  vitlök och koriander.

lördag, november 06, 2010

2003 Bodegas Roda Tempranillo Roda 1 Reserva

2003 Bodegas Roda Tempranillo Roda 1 Reserva

Fredag kväll och det blir pizza med serranoskinka, mozzarella, soltorkade tomater och ruccola. Till detta plockar vi fram en skönt mogen Rioja från Bodegas Roda. 1 november släpptes Rodas flaggskepp Circion (2005) och intressanta nykomlingen Sela (2008) i beställningssortimentet.

Vinet som fungerar utmärkt som pizzavin har en mogen doft med massor av körsbär ( Jen citerar Runaways och nynnar "ch, ch, ch, ch, ch, cherry bomb") och dessutom björnbär och plommon. Här finns lite bitter choklad och vanilj tillsammans med svartpeppar. Dessutom den där svårdefinierade salta tonen som inte riktigt men nästan är buljong.

Smaken innehåller också den mörka bär, choklad och vanilj. En liten del tannintorrhet finns kvar.

Ett gott vin men kanske utan det där lilla extra som jag hoppats på och även om den har en del år framför sig tror jag inte att den blir bättre.

Roda 1 Reserva finns i beställningssortimentet men i årgång 2005 för 449 kr. När jag köpte 2003:an i augusti 2007 låg priset på 369.

Magnus Reuterdahl gillar också 2003 Roda 1 Reserva.

söndag, oktober 31, 2010

2008 Bonterra Vineyards Zinfandel


Det har blivit dags för lite tex-mex mat och till detta är det nästan självklart för oss att plocka fram en Zinfandel. Vi väljer, den för Sb-kunder välkända producenten Bonterra vars viner finns i massor av Sb-butiker runt om i landet. Firmans Chardonnay ska till och med finnas i alla monopolets drygt 400 butiker.

Bonterra startades av Fetzer men ingår numera i jättefirman Brown-Formans portfölj. Redan från starten 1987 var organiskt odlade druvor något som Bonterra satsade på och i dag är hela firmans odlingar certifierade av Kaliforniens motsvarighet till KRAV (California Certified Organic Farmers).

Bonterra hör hemma i Mendocino County några timmars bilresa längst Stilla Havskusten, norrut från San Francisco. Mendocino County är förutom vin och redwood-träd, kanske mest känt för marijuana. Det talas om att över hälften av Mendocinos ekonomi vilar på marijuanaodling och om det blir ett Ja till Proposition 19 vid valet den 2:a november, det vill säga legalisering av drogen i Kalifornien,  kanske Mendocino blir det Nya Napa Valley - fast för marijuana istället för vin.

Bonterra Zinfandel funkar bra till våra fajitas med bland annat oxkött, guacamole och refried beans. Vinet hamnar någonstans mitt emellan de ofta billiga och översyltiga varianterna och de lite stramare som kanske passar bättre till stekar än till mexikansk mat med hetta.

Vinet har doft av mycket mogna björnbär, plommon, hallon och vinbär. Här finns brända fat, kirsch, vingummi och smulpaj.

I smaken hittar vi björnbär, körsbär och jordgubbar. Faten är tydliga med en rejäl dos vanilj. Alkoholen som ligger på 14% är inte helt integrerad och det finns en aning runda tanniner.

Enligt Bonterras hemsida består vinet av 88% Zinfandel, 8% Petite Sirah och 4% Cabertet Sauvignon men enligt den svenske importören Philipson Söderberg är det 90% Zin och 10% Petite Sirah. Några uppgifter om lagring hittar jag inte på importörens sida men enligt producenten har vinet legat 8 månader på begagnade ekfat.
Fajitas med guacamole, majs och refried beans

lördag, oktober 30, 2010

2006 Stag's Leap Wine Cellars Cabernet Sauvignon Artemis


Stag's Leap Wine Cellars strax utanför Yountville i Napa Valley, startades 1972 av Warren Winiarski och i och med The Paris Judgement 1976 blev firman ett namn att räkna med. Stag's Leap Wine Cellars 1973 Cabernet Sauvignon vann nämligen hela tävlingen. 2007 sålde Winiarski sitt verk till Ste. Michelle i Washington och italienska Marchesi Antinori Srl.

Tidigare i år tog Ward Wines över den svenska distributionen och hittills har det dykt upp en Chardonnay och tre olika cabbar från den berömda Napa-producenten. Dagens vin är den enklaste och billigaste av de tre röda och består av 92% Cabernet Sauvignon och 8% Merlot. Druvorna är delvis inköpta och delvis från firmans egen vingård Fay.

Vi luftar vinet i cirka tre timmar innan vi sticker näsorna i glaset. Här finns gott om mörk frukt. Givetvis svarta vinbär men också körsbär, plommon, lite björnbär och torkade tranbär. Vi hittar en örtig, kryddig ton av lagerblad, anis och muskot liksom en svag fatton.

Frukten, bären och den örtiga tonen återkommer i den ganska kompakta smaken som också innehåller tobak och tjära. Här finns en hel del tanniner som ger ett behagligt tuggmotstånd. Vinet har legat 18 månader på franska fat (34% nya) men dessa är fint integrerade. Alkoholhalten är på moderata 13,5%.

En mycket elegant och utmärkt god amerikansk cab som både Jen och jag tycker mycket om. Detta smakprov höjer förväntningarna på 2005 Cask 23 som dock får ligga på rygg i källaren några år till.

Vinet fungerar över förväntan till kvällens middag som bestod av varsin tonfiskkotlett med en lönnsirapsglaze och en varm potatis- och päronsallad.


Tonfiskkotlett med lönnsirapsglaze

2 pers

2 tonfiskkotletter
1 msk dijonsenap
2 msk lönnsirap
1/2 dl olivolja
salt
svartpeppar

Blanda ihop senap, sirap och olja. Salta och peppra kotletterna. Pensla på glaze. Stek hastigt på båda sidor i olja. Pensla med glaze ytterligare en gång. Servera resterande glaze vid sidan av som sås.


Potatis- och päronsallad

1/2 kg fast potatis, skalad och skuren i grova bitar
1/2 dl olivolja
2 päron, skalade och skurna i aningen mindre bitar
1 röd lök, skalad och skuren i ca 8 delar
1-1,5 tsk curry
1/2 dl flagad rostad mandel
1 kruka dill, hackad
1 citron, saften
salt
svartpeppar

Stek potatisen på medelvärme tills den blir nästan genomstekt, ca 10-15 min i ganska mycket olja. Tillsätt päron och lök. Stek vidare i ca 5 minuter. Strö över curry, mandel, dill och häll på citronsaften. Rör runt ordentligt. Smaka av med salt och peppar.

Inget av recepten är mitt egna påhitt. Jag hittade dem på Epicurious men lagade ur minnet vilket  innebar att recepten ovan skiljer sig en del från originalen.
Tonfiskkotlett med lönnsirapsglaze och en
varm potatis- och päronsallad

söndag, oktober 10, 2010

2007 Lynmar Chardonnay Russian River Valley


I lilla Sebastopol, någon mil från Stilla Havskusten och 8 mil norr om San Francisco slog sig stenrike Lynn Fritz ner 1980 för att hämta andan mellan arbetspassen på Fritz Companies och för att umgås med familjen. Lite trädgårdsskötsel blev det också tid till. Druvorna som växte på markerna såldes vidare, bland annat till Etude men 1994 kom de första egna Pinot Noir och Chardonnayvinerna till världen. Tio år senare sålde Lynn Fritz sitt Fritz Companies och investerade i ett modernt vineri till Lynmar.

Chardonnay och Pinot Noir trivs bra i det svala klimatet i denna del av Russian River Valley och Lynmar Estate har inte satsat på att göra vin på några andra druvsorter.


Vi dricker vinet till ugnsrostad kyckling med pumpa- och äpplebitar, risotto med trattkantareller och en enkel sallad. Maten blir mycket välsmakande och vinet passar utmärkt.

I den blommiga, fruktiga doften hittar vi gula äpplen, melon, citrussaft och zest tillsammans med en blandning av exotiska frukter, nötter och fet Niveakräm.

Smaken är frisk och rund med gula och gröna äpplen, citronzest, pop corn och smör. Här finns en parfymerad ton av exotisk frukt, vi tänker närmast på Rambutan. Ekbehandlingen är mycket behaglig. Det tycker vi om men blir något förvirrade när Lynmar respektive Divine som importerar till Sverige, berättar om vinet. Finns det två varianter av  Russian River Valley-chard från Lynmar med samma etikett?

Med tanke på de subtila ektonerna i vinet låter Divines förklaring att 40% av druvorna jäst i ståltankar och att resten har vildjäst 9 månader på 30 % nya franska ekfat troligare än Lymnars egen, att vinet legat 15 månader på fransk ek där 28% var ny.

Enligt Lynmar är dessutom vinet uppblandat med 2,5% Viognier vilket inte känns helt otroligt. Något sådant berättar dock inte Divine om och förvirringen hos mig är total. Men några tveksamheter om att detta är en utomordentligt bra amerikansk Chardonnay finns det inte!



Kyckling med äpple och pumpa

1 kyckling
1/2 citron, saften
salt
svartpeppar
citronpeppar
1 syrligt äpple, skuret i grova bitar
3 grova skivor vitt bröd, gärna Levain
250 g pumpa, skalad och skuren i grova bitar

Pressa citronsaft i kycklingen. Krydda insidan med salt, svartpeppar och citronpeppar.Skär bort kanterna på brödskivorna och skär brödet i ganska grova bitar, ungefär i samma storlek som äpple- och pumpabitarna. Blanda äpple, pumpa och bröd. Fyll kycklingen med blandningen och lägg resten i en ugnsfast form Placera kycklingen ovanpå och ringla över olivolja. Salta och peppra. Stek i ugn 175° i ca 40 min.

Kyckling med pumpa och äpple, trattkantarellrisotto och
en sallad med röd roman och två sorters vikentomater.

lördag, oktober 09, 2010

2004 Château Giscours

2004 Château Giscours

Vårt första smakprov av Château Giscours från 2004. Vinet är såklart fortfarande ungt men med bara en timmes luftning tycker vi att det fungerar utmärkt att dricka redan nu.

Château Giscours blev klassificerad som 3e Cru Classé i bedömningen 1855 men är kanske mest omtalat för sin roll i skandalen 1998 då det uppdagades att slottet köpt en ansenlig mängd ekspån och det visade sig att dessa använts i firmans andravin. Vinmakaren blev bötfälld för tilltaget och hela regionens anseende sjönk. Frånsett detta har Château Giscours i dag ett hyggligt rykte, speciellt för att hålla en jämn hög kvalité på sina viner.

2004:an har initialt doft av svarta vinbär, körsbär och plommon. Här finns en bränd, rökig ton och tjära tillsammans med lagerblad och cederträ. Med en timmes luft är blyertsaromerna tydliga och bärtonerna intensivare.

Smaken är initialt ganska tunn med svarta vinbär, och plommon, tjära och blyerts. Vi blir besvikna men efter en timme åker mungiporna upp igen. Vinet upplevs nu som kraftigare och betydligt mera sammansatt. Frukttonerna har blivit tydligare och vi hittar vanilj vid sidan av bären. Gott är det!

Vi dricker vinet till en Boeuf Bourgignon och jag upptäcker till min förfäran att sådan saknas bland recepten här på bloggen. Tills nu.

Ett mycket enkelt recept. Långt ifrån Julia Childs berömda variant.

 
Boeuf Bourgignon

4-6 pers


1 kg oxkött av t ex fransyska, skuren i grova tärningar
smör
1 gul lök, finhackad
1 morot, skuren i slantar
3 vitlöksklyftor, finhackade
200 g rökt fläsk
250 g champinjoner
1 msk tomatpuré
salt
svartpeppar
1 msk vetemjöl
4 dl rött vin
2 dl kalvbuljong
2 lagerblad
1/2 tsk rosmarin
10 (små) schalottenlökar
Persilja, hackad

Stek köttet, lök, vitlök, morot, fläsk och champinjoneri smör i omgångar i en stekpanna. Lyft över till en gryta. Tillsätt tomatpurén och rosta denna lätt i grytan. Krydda med salt och peppar. Tillsätt mjölet och häll därefter på vin och buljong. Lägg rosmarin och lagerblad i grytan. Koka på svag värme i ett par timmar. Stek schalottenlökar i stekpanna och lägg dessa i grytan. Strö över persilja och servera med bröd.

söndag, oktober 03, 2010

2008 KFV Farmer's Reserve Ranger Blend


KFV Farmer's Reserve Ranger Blend är ett svensk/amerikanskt vin där Enjoy Wine and Spirits i Stockholm enligt Sb:s hemsida är producent och vinet enligt Enjoys hemsida är  signerat Lars Torstenson. Druvorna kommer från South Central Coast i Kalifornien och KFV bör vara familjen Kiger i Sonoma, även om druvorna alltså inte är odlade där.

Vinet släpptes 1 oktober på Sb och ska finnas i sortimentet under en längre tid. Det är bra eftersom detta är ett småtrevligt vin som är packat med frukt men också har en rejäl stomme av frisk syra som gör det mycket matvänligt.

Druvblandningen består av Syrah, Granache och Viognier. Hur stora andelar av respektive druva har jag dock inte lyckats luska ut. Hälften av Syrah- och Grenachesaften har legat 12 månader på amerikanska ekfat och den andra halvan på fransk ek under samma tid medan Viogniervinet har lagrats i ståltankar.

Sammantaget har detta gett en doft med körsbär, röda plommon, mynta och choklad. Smaken innehåller körsbär, björnbär och svart vinbärsgelé. Chokladen återkommer och en dos vanilj finns också med i bilden. Syran är hög och frisk. De 14 procenten alkohol är i dag inte helt integrerade.

Jag dricker vinet till friterad kanin som är bra mycket intressantare än dito kyckling. Till detta har jag potatismos, bräserad svartkål och en granatäpplesås som för att möta vinet förstärkts med mynta och några droppar vaniljessens. Fungerar förträffligt med dagens vin.


Friterad kanin 

2 pers

1 kanin
mjölk
salt
peppar
vetemjöl
1 ägg
1 msk vatten
panko

Stycka kaninen i ca 8 bitar. Doppa i mjölk och därefter i vetemjöl blandat med salt och peppar. Låt vila några minuter. Vispa ihop ägg och vatten. Doppa kaninen i detta och sedan i panko. Fritera i olja 180° i ca 10 minuter.

Friterad kanin med potatismos, svartkål och granatäpplesås.

lördag, september 25, 2010

2008 Far Niente Chardonnay Estate Bottled


Jag träffar vännen Jacob på utmärkta kaffebaren Mellqvists på Hornsgatan för att bestämma vad vi ska laga och äta i kväll. Att det ska bli pilgrimsmusslor har vi gjort upp redan tidigare men nu återstår att bestämma vad som ska ätas och drickas till.

Vi enas om en ljummen sallad och Chardonnay och tar vägen förbi Kajsa Warg för att se om något passar i vår sallad. Det blir en liten kålrabbi, några fina svenska äpplen, savoykål och några skivor av en mycket god Coppa di Parma med massor av smak.

Ur källaren plockar vi mycket unga 2008 Far Niente Chardonnay som visar sig vara så bra som jag hoppats och eftersom det fortfarande finns flaskor kvar på Sb får det bli en sväng dit för att fylla på.

Vinet har en ganska blyg men fruktig doft med päron, melon och grape. Jag hittar också någon tropisk frukt och trots flera års arbete på en av Sveriges ledande frukt-och grönsaksimportörer kan jag inte komma på namnet. Här finns också majs med smält smör och en aning fat.

Grapen återfinns i smaken tillsammans med lime. Även här finns en förnimmelse av fatlagringen, 10 månader på fransk ek. 68% av faten var nya och 32% använda en gång.

En högklassig och elegant Napa-chardonnay med bra syra och ett långt liv framför sig.

Ljummen sallad på Savoykål, kålrabbi, smörstekta äppelbitar,
parmaskinka och pilgrimsmusslor.

lördag, september 18, 2010

2008 Dombeya Chardonnay


Med Dombeya från Stellenbosch verkar Kajsa Bergqvist och hennes Kajsa Wines ha knutit till sig en riktig topproducent som borde marschera raka vägen in i Sb:s ordinarie sortiment med flera av sina produkter. Vi har tidigare provart firmans 2007 Shiraz Boulder Road som både Jen och jag gav högsta betyg och detsamma får denna Chardonnay av oss.

Dombeya har lyckats få till en närmast perfekt balans mellan fat och syra, fruktighet och mineral i detta vin där 10% av druvsaften kommer från skörden 2009. Vinet har legat 10 månader på franska fat där 30% var nya.

Av eken återfinns en del i doften tillsammans med smör och mineral. Här finns gula blommor, grönt äppleskal, limezest, grape och galiamelon och en aning omogen ananas.

Vinet har hög, härlig syra som är i bra balans med fatlagringen. Vi hittar citron och lime tillsammans med melon och Granny Smith-äpplen.

En riktigt bra Chardonnay som fortfarande finns att beställa för 139 kronor flaskan.

För en presentation av Dombeya och "systerföretaget" Haskell rekommenderar jag en titt på Niklas Jörgensens blogg MISE EN BOUTEILLE.

Vi dricker vinet till en ugnsrostad majskyckling som vi fyllt med coctailtomater på kvist och vitlök och kryddat med chili, salt och peppar. Till detta en sås med Dijonsenap och ugnsrostade rotfrukter samt lite champinjoner och broccoli.
Ugnsrostad majskyckling med dijonsås, rotfrukter, champinjoner och broccoli.

söndag, september 12, 2010

2007 Lucas & Lewellen Petite Sirah Estate Vineyards


Lucas & Levellen, hemmahörande några mil nordväst om Santa Barbara drivs av Louis Lucas som har ett långt förflutet i vinbranschen, tillsammans med pensionerade domaren Royce Lewellen.

Denna Petite Sirah för 119 kr och en Syrah för 99 kr dök upp i Sb:s höstlansering och ska alltså finnas tillgängliga en tid framöver. Medan Syrah-vinet har fått ett minst sagt ljumt mottagande i svensk press har det gått betydligt mycket bättre för vinet vi testar i dag. Druvorna kommer från firmans vingårdar i Los Alamos, Santa Barbara AVA.Där tillämpar Lucas & Lewellen "sustainable methods" vid odling av 20 olika druvsorter.

2007 Lucas & Lewellen Petite Sirah har en frisk men något syltig doft med björnbär, körsbär och röda plommon. Här finns också läder, svartpeppar och choklad.

Vinet har frisk syra och smak av samma frukt och bär som i doften men också hallon. Fast det vi främst slås av är den tydliga smaken av chokladpudding. Smaken är inte direkt syltig men här finns gott om sötma. Tillsammans med den höga syran kommer nog gelé från några mörka bär närmare sanningen än sylt. Vinet är mjukt men här finns några blyga tanniner.

Ett lite mer än OK vin som kag skulle välja till nästan alla rätter framför de billiga Zinfandels som finns på Sb.

I dag dricker vi vinet till klassisk lövbiff med äggula och pepparrot. Lövbiffarna som vi köper på Söderhallarna är mer än dubbelt så tjocka än de man hittar vakuumförpackade på Konsum eller Ica. De är också mer än dubbelt så goda!  Kanske är potatismos det "riktiga" tillbehöret till biffarna men vi friterar pommes istället och kanske är öl det klassiska att dricka till men det fungerar bra med Petite Sirah också.


Lövbiff med pepparrot och äggula

2 pers

2 lövbiffar
smör
salt
peppar
riven pepparrot
2 ägg
persilja

Salta och peppra lövbiffarna. Stek hastigt i smör. Lägg upp på varm tallrik. Lägg en rejäl hög med riven pepparrot på biffen och använd ägget till att forma en grop. Separera äggulan och lägg denna i gropen. Riv över lite svartpeppar och strö hackad persilja över. Servera med pommes eller potatismos och gärna någon grönsak.
Lövbiff med pepparrot och äggula serverad med fries, broccoli och ugnsgrillad tomat
(egentligen ska det vara lite persilja på ägget också men Jen tyckte inte att det fungerade på bild).

lördag, september 11, 2010

2004 Robert Craig Cabernet Sauvignon Mt. Veeder


Fredag kväll och Jen har lovat att fixa maten efter ett recept hon fått av kollegan Helena. Det blir lax i foliepaket med svarta oliver, soltorkade tomater, mozzarella, chorizo och basilika. Mycket, mycket gott tillsammans med ugnsgrillad färskpotatis och en grönsallad. Till detta bör en högklassig hillside-cab från Napa passa och det visar den med bravur att den gör.

Robert Craig med förflutet på Hess Collection Winery startade eget i början av 1990-talet firmans första Mt. Veeder Cabernet gjordes 1993. 2004 tillverkades 1665 lådor med detta vin som består av 92% Cabernet Sauvignon, 6% Merlot och 2% Cabernet Franc. Druvorna växer på i medeltal 550 meter över havet och planterades för ungefär 20 år sedan. Vingården är bara strax över 10 ha.

Detta är ett riktigt bra vin som dessutom har ett riktigt bra pris på Sb. Vinet kostar i Sverige i dag 323 kr medan det föreslagna priset från Craig var $70 (cirka 530 kronor). Det finns fortfarande flaskor kvar i vinkällarbutikerna och vinet kommer säkert att vara på gott humör i flera år till.

I doften hittar vi efter ett par timmars luftning, röda och svarta vinbär, körsbär, fat, mörk choklad och mjölkchoklad samt en svag ton av eukalyptus tillsammans med någon annan ört vi inte riktigt kan sätta fingret på vad det är.

I munnen är vinet både lätt och kraftfullt på samma gång. I smaken finns svarta vinbär, körsbär och björnbär tillsammans med mörk choklad och fat. Vinet har legat 20 månader på fransk ek. 75% av faten var nya och 25% använda en gång.

Eftersmaken är ganska lång och innehåller en aning hetta från de 14,9 procenten alkohol. Tanniner finns det ganska gott om. Ett härligt vin!

Till slut några ord om förra helgens söndagsmiddag tillsammans med vänner. Vi började med en räkcocktail med förutom räkor och dill såklart, också avokado och nektarin. Allt blandat med en ej för fet dressing på lätt crème fraîche och majonnäs.  Till detta också en liten bit stekt San Francisco sourdough. Det hela sköljdes ner med utmärkta, mineralrika 2008 Juliusspital Iphöfer Julius-Echter-Berg Silvaner Grosses Gewächs.


Därefter en kantarellsoppa (recept nedan) som innehöll en liten skvätt torr Madeira och då hällde vi samma sak i glasen (Maderia, inte soppa!).

Till varmrätt blev det klassisk söndagsmiddagmat som i vårt fall bestod av kalvstek med gräddsås och klassiska tillbehör. Till detta plockade vi fram 2003 Ridge Santa Cruz Mountains som har blivit ännu bättre än för ett år sedan. Vilket fantastiskt vin. Heja Ridge!

Vi avslutar med en Charlotte Russe och en fantastisk Chokladpaj som kamraten Ola tagit med sig. Till detta dricker vi 2009 Vietti Moscato d' Asti som inte behöver analyseras sönder utan jag konstaterar helt enkelt att det är en av mina favoriter. Tyvärr är den slut på Sb.

Kantarellsoppa

6 pers (som förrätt)

3 + 2 hg kantareller
25 g smör
1 dl hackad schalottenlök
1/2 l vatten
3 msk kycklingfond
3 dl vispgrädde
1 msk torr Madeira
salt
vitpeppar
1 dl hackad bladpersilja

Stek 3 hg svamp i torr panna tills allt vatten kokat bort. Tillsätt hälften av smöret och stek tills det knäpper i svampen. Tillsätt schalottenlöken. Stek under omrörning tills denna blivit genomskinlig. Löken ska inte brännas. Tillsätt vatten och fond och sjud i 15 minuter. Tillsätt grädde och mixa soppan slät. Tillsätt persilja (alternativt spara den tills soppan hettas upp för servering). Smaka av med madeira, salt och vitpeppar. Vid servering steks resten av svampen i smör och läggs i tallrikar. Slå den upphettade soppan över.

söndag, september 05, 2010

2006 Shaw and Smith Shiraz


Jag har aldrig haft förmånen att smaka kobekött men i lördags lagade vi chateaubriand med den gotländska motsvarigheten från Ejmunds gård.

Köttet kommer från kor som är en korsning mellan Angus och Simmental som man döpt till Singus. Djuren får både specialfoder och massage. Det senare dock inte av starka fingrar utan av roterande borstar som påminner om de som finns i automatiska biltvättar. Kossornas mat är bland annat morötter, potatis och drav. Drav en biprodukt gården köper från från Spendrups och består av skal från maltkorn.

Galet bra kött blir det och den bästa oxfilé jag ätit!

Vi steker chateaubriand med balsamglaze och serverar med ugnsgrillade färskpotatis och skärbönor.

Till denna fantastiska mat väljer vi ett shirazvin från Adelaide Hills och producenten Shaw and Smith. Ett vin som fortfarande finns i vissa SB-butiker men som börjar ta slut. Ett bra vin för en mycket rimlig kostnad så vi råder er att försöka lägga beslag på någon flaska innan det är försent.

Shaw and Smit Shiraz från 2006 är inte något stort vin men för 140 kronor är det ett kap! Doften innehåller körsbär, svarta vinbär örter och gräs.

I munnen är vinet mjukt men har en trevlig kärvhet. Tanninerna finns där men är runda och mjuka. Smakmässigt hittar vi svarta vinbär, sour cherries, och bitter choklad tillsammans med lite gelé. Vinet är aningen glest men har lång eftersmak. Ett förvånansvärt lätt vin för att vara en Shiraz från Australien. Är det klimatet i Adelaide Hills som ligger bakom?


Chateaubriand med balsamglaze

2 pers

mittbiten av oxfilé (400-500 g)
smör
salt
peppar
1/2 dl rött vin
1/2 dl balsamvinäger
brunt råsocker

Ta ut filén ur kylen i god tid och låt den bli rumstempererad. Salta och peppra och stek i smör runtom. Häll på vin och vinäger och låt puttra ca 10 minuter under lock. Ta upp köttet och låt vila ca 10 minuter. Smaka av glazen med salt, peppar och brunt råsocker.
Chateaubriand med balsamglaze, ugnsgrillad färskpotatis
och vaxbönor.

lördag, september 04, 2010

2007 Walter Hansel Winery Chardonnay Cahill Lane


Årgång 2006 av detta vin tyckte Jen och jag väldigt mycket om men 2007:an fastnar vi inte alls för på samma sätt. Problemet stavas ek och jag tror inte att det hade räckt med att låta vinet vila ett år eller två för att försöka dämpa minnet från fatlagringen. I detta fallet sitter nog problemet djupare än så.

Walter Hansel Winery i Russian River Valley är Chardonnay och Pinot Noirspecialister men det går också att dricka Sauvignon Blanc från Hansel. I det fallet görs vinet på inköpta druvor.

2007 Chardonnay Cahill Lane har en gulblommig, ganska parfymerad doft av persika, ananas och apelsinzest. Och fat!

I munnen blir det sistnämnda ännu värre. Vinet har tillbringat 15 månader på fransk ek där 75% av faten var nya. Bakom all ek hittar vi också vit persika, champinjoner och blomkål. Det finns inte någon påtaglig alkoholhetta men det är ändå något som inte stämmer med balansen.

Vi dricker vinet till en underbar långbakad grissida med champinjonsås och en sallad med bland annat nektariner och pinjenötter. Vansinnigt gott!


Långbakat sidfläsk

4 pers

700 g färskt sidfläsk
salt
peppar
rosmarin
1 tsk liquid smoke
2 msk flytande honung
1 msk mörk soya

Snitta svålsidan på fläsket. Gnid in hela köttbiten med salt och peppar. Lägg köttet i en ugnsfast form. Strö rosmarin på svålsidan och ringla över honungen. Droppa på liquid smoke och soya. Baka i ugn 100° i 4 timmar.

Långbakat sidfläsk med champinjonsås, kokt färskpotatis
och en sallad på ruccola, purjolök, röd paprika, nektarin
och pinjenötter.

lördag, augusti 28, 2010

2003 EOS Petite Sirah Cupa Grandis

2003 EOS Petite Sirah Cupa Grandis


EOS Estate Winery i Paso Robles har tagit sitt namn från gryningsgudinnan i grekisk mytologi. Vineriet som invigdes 1985 har byggts för att efterlikna det berömda klostret i Monte Cassino och är i dag helt drivet med solenergi. Det gör det till ett av de största i Kalifornien som drivs med alternativ energi.

EOS gör två varianter av prestigevinet Cupa Grandis, Petite Sirah och Chardonnay. Jag köte denna flaska i början av 2008 och den kostade då ca 300 kr. De pengarna är knappast vinet värt men det är välgjort och gott och närmast perfekt till vår pepparbiff med cognacsås.

I den syltiga doften finns det massor av solmogna mörka bär som björnbär och svarta vinbär. Här finns också svartpeppar och vaniljtoner från de 30 månaderna på nya franska fat.

I den ganska kärva smaken hittar vi också björnbär som tillsammans med plommon, hallon och mörka körsbär fått mogna i solen. Faten finns hela tiden närvarande och vi hittar tydliga lakritstoner och en behaglig kryddighet. En del tanniner finns fortfarande kvar.

Druvorna till EOS Petite Sirah Cupa Grandis kom 2003 från Peck Ranch Vineyard och sammanlagt tillverkades endast 515 lådor.

Som sagt ett mycket bra vinval till våra pepparbiffar. I framför allt svenska recept ska man välja vit- eller svartpeppar men vi blandar alla sorters peppar som finns i kryddskåpet och lägger dessutom till lite fänkålsfrön. Vi serverar naturligtvis med den obligatoriska cognacsåsen och dessutom haricots verts, ugnsgrillade färskpotatishalvor, haricots verts och späda morötter.


Pepparbiff med cognacsås

2 pers

400 g utskuren biff
1/2 msk hel svartpeppar
1/2 msk hel vitpeppar
1/2 msk hel rosépeppar
1/2 msk hel sechuanpeppar
1 tsk kryddpeppar
1/2 msk hel inlagd grön peppar
1 tsk fänkålsfrån
olja att steka i
1/2 dl cognac
2,5 dl vispgrädde
salt
vitpeppar

Krossa den torkade pepparn med till exempel botten av en kastrull. Grovhacka grönpepparn. Blanda alla pepparsortena och fänkålsfrön och lägg på biffen. Tryck till så att kryddorna fastnar i köttet. Gör samma sak med andra sidan.  Stek köttet några minuter, beroende på hur du vill ha det på ganska hög värme. Häll bort oljan men se till att eventuella kryddrester stannar i stekjärnet. Häll på cognac och bränn av. Rör i grädde och smaka av med peppar och salt. Koka ner några min till önskad konsistens.

Pepparbiff

lördag, augusti 21, 2010

2008 Torbreck Shiraz Woodcutter's


Torbreck i Barossa Valley har tagit sitt namn efter en skog i Skottland där ägaren David Powell en gång arbetade som skogshuggare.

Vinet är gjort på druvor från unga stockar och 2008:an är redo att drickas redan nu. Färgen är mycket mörk och vinets doft innehåller främst mycket mörka bär. Initialt dominerar björnbär men efter ett par timmars luftning är det blåbär som kommer främst. I den blommiga doften finns det också körsbär, svarta vinbär, viol, vitpeppar och rosmarin.

Syran är ganska hög och av tanniner finns det endast en svag förnimmelse. De mörka bären återkommer i den ganska söta smaken där vi också hittar mörk choklad och tydliga spår av fatlagring. 

Ett habilt vin som inte direkt imponerar men som funkar utmärkt till vår fredagsmiddag som består av lövbiff på stekt majsbröd med allehanda tillbehör, bland annat karamelliserad gul lök. Till detta har vi nyfriterade pommes.

Ulrik har också provat.

söndag, augusti 15, 2010

2009 Montes Cherub Rosé of Syrah


Den varmaste dagen på länge gör att vi bestämmer oss för att äta kycklingsallad och dricka rosé. Montes Cherub har vi gillat tidigare, både årgång 2007 och 2008 har varit bra till mat men samtidigt trevligt att dricka på egen hand.

Montes Cherub tillverkas av Viña Montes i Colchagua, mellersta Chile. Ursprungligen hette man Discover men ändrade så småningom detta till Montes efter en av ägarna, Aurello Montes. 2005 gjorde firman över 560.000 lådor vin.

Montes är ganska väl representerat i Sb:s beställningssortimentet och importeras av Hjo Grosshandel. Det finns också en Pinot Noir från serien Montes Alpha i det tillfälliga sortimentet.

Montes Cherub 2009 doftar körsbär och körsbärspastiller, vingummi, örtkryddor och gurkskal. Vinet är saftigt men har bra syra. I smaken hittar vi jordgubbar, körsbär, gräs och vingummi.

En helt igenom OK rosé som också har testats av Smakabra och ALL tINto.